I survived!

Igår klockan 12.50 var jag fruktansvärt hungrig men samtidigt som jag var på väg mot lunchen fick vi besked om att överlevnadsdygnet skulle starta 13.00 och vi hade alltså 10 minuter på oss att packa. Eller packa och packa, vi fick ta med oss regnkläder och en extra tröja. Ingen mobil, inget vatten, ingen mat, ingen tandborste, inget! Jag fick panik. Mest över att klara ett dygn utan mat. Men man är verkligen starkare än vad man tror och vi klarade det, tillsammans! Dock sov jag ingenting då jag sov på granris och var kall som en isbit.
Idag är jag stolt. Stolt över att jag klarade det! Stolt över min grupp som alla var positiva och pushade varandra.